Under kalvens första levnadsmånad har den en termoneutral zon på 10-26 grader. Efter en månad ändras denna till 0-23 grader.

/Nordlund Wisconsin

Om kalven befinner sig utanför sin termoneutrala zon behöver den mer föda. Vid minusgrader får man räkna med upp till 40% ökat energibehov.

/Holm&Laue Kalvhandbok

Lämpligast relativ luftfuktighet för kalv är kring 50-60%.

/Nordlund, Wisconsin university

Det är viktigt att kalven inte står dragigt. Definitionen av dragigt är 0,3 m/s, vilket är knappt märkbart för vår känsel. Rök stiger rakt upp om 0-0,2 m/s och är ett bra sätt att kolla luftrörelser.

/Nordlund, Wisconsin university

En ströad yta eller en djupströbädd ansamlar urin och gödsel och när kalven skyddas från drag, genom tex en hydda, så uppstår ett mikroklimat hos kalven med en avsevärd ammoniakavgång som potentiellt kan påverka kalvens luftvägar.

Studier i naturlig ventilation för kalvar visar att luftcirkulation/luftbyte hör samman med antal bakterier i luften i stallets gångar, men inte med antal bakterier i luften i kalvarnas boxar. Detta tyder alltså på att ett mikroklimat med bland annat ammoniak bildas i boxarna, vilket är svårt att ventilera bort utan att utsätta kalvarna för skadligt drag.

/Nordlund, Wisconsin university

Ammoniakhalten i stallet ska vara under 10 ppm enligt Jordbruksverket.

Bakterietillväxt sker exponentiellt över tid. Ny halm ovanpå gammal djupströbädd ger bara ett renligt intryck. En djupströbädd kan lätt innehålla 10 miljarder bakterier.

/Holm&Laue Kalvhandbok

Hygien är kopplat till smittryck och smittryck är kopplat till sjuklighet på kalv.

/Tråven, SLU

Vid födseln är kalven ett enkelmagat djur där löpmagen fungerar som en magsäck, och den huvudsakliga nedbrytningen och upptag av födan sker i tunntarmen. Buk- spott tillför enzym och galla som bryter ner protein, fett och kolhydrater. Våmmen är vid födseln helt steril. Mikrofloran som etablerar sig där påverkas av hygien och närmiljö och kontakt med äldre djur och fodermedel.

Vid ca 2 veckors ålder börjar kalven att idissla, då bildas buffrande saliv som gör att pH-värdet i våmmen stiger. Det är först när kalven börjar äta fast föda som förmagarna börjar utvecklas det är därför viktigt att kalven har tillgång till fint hö.

/Ventorp, SLU

Den nyfödda kalven utför en rad instinktiva beteenden, dvs medfödda beteendeprogram för att komma igång med att dia. Kalven reagerar på nyckelstimuli som vinkeln mellan ben och kropp där den försöker dia. Diande och sugande utvecklas efterhand väldigt starkt till att bli något som behöver utföras i viss utsträckning, i stort sett oberoende av hur mycket mat kalven fått i sig. När kalven saknar spene att suga på, försöker kalven suga på andra föremål eller individer. Redan från sju dagars ålder börjar kalven umgås med andra kalvar. Friska kalvar börjar även tidigt i livet leka. Första leken sker med modern och senare med andra kalvar.

/Ventorp, SLU

Att skilja av den nyfödda kalven från kon och placera kalven i ensambox under mjölkperioden begränsar möjligheterna för kalvarna att utföra naturliga beteenden och det finns studier som visar att kalvar som växer upp så får svårare att interagera i grupp som vuxna. Nya kanadensiska studier visar på vikten av att se kalvar som sociala djur som bör växa upp i liten grupp. Yngre kalvar kan lära av äldre kalvar, som exempelvis kan stimulera foderintaget.

/Agenäs, SLU

Kalvens viktigaste tillväxtfas är 0-3 månader, efter 3 månaders ålder infaller puberteten och kalven måste då växa i långsam- mare takt för att juvret ska utvecklas väl. Eftersom vikt och hull till största del avgör könsmog- nad är det kalvens tillväxt de första tre levnadsmånaderna som i största grad påverkar insemineringsåldern.

/Båge, SLU

Kalvar sägs generellt behöva växa 700-800 gram per dag för att vara pigga och friska.

Det är viktigt att kalven har ett bra näringstillstånd för att inte bli sjuk.

/Tråven, SLU

Att kalvarna växer bra just under de första månaderna i livet är avgörande eftersom en hög tillväxttakt senare kan störa juvervävnadens utveckling och leda till lägre förmåga att producera mjölk i tidig laktation.

/Agenäs, SLU

Eftersom kalvar föds utan några antikroppar i blodet saknar de motståndskraft mot infektioner och de är därför beroende av att få råmjölk från kon. Råmjölken är rik på immunoglobuliner och de upptas av kalven och antikropparna cirkulerar i blodet som skyddar mot infektioner, så kallat passiv immunisering. Immunoglobuliner ger också ett lokalt skydd i mag- och tarmkanalen.

Kalvens förmåga att överföra immunoglobuliner från tarmen till blodet är störst vid födseln. Denna förmåga minskar gradvis för att upphöra efter 1-2 dygn. Därför är det viktigt att så snart som möjligt efter födseln få i kalven råmjölk. Kalven bör få 2 till 3 mål råmjölk under det första dygnet. Varje mål bör vara minst 5 % av kalvens levande vikt. För att maximera kalvens upptag av antikroppar bör åtminstone de två första målen mjölk komma från första urmjölkningen, då denna mjölk har mycket högre koncentration av immunoglobuliner än mjölken från senare urmjölkningar.

/Ventorp, SLU

En intressant fråga är om kalvarna växer bäst i varm eller kall miljö. I ett försök där kalvar inhystes i ensamboxar ute eller inne såg man att de kalvar som gått utomhus i kalvhyddor växt bättre den första månaden. Detta kan bero på den sämre luftkvalité som rådde inomhus. Men sett över hela perioden dag 1-52 var det ingen skillnad på tillväxten. En undersökning från Norge visade att kalvar som varit inhysta i kallt utrymme växte sämre de första 4 veckorna, om de inte fick mer mjölk att dricka. Men även andra månaden växte dessa kalvar (som växte sämre i kallt utrymme) sämre än de andra trots att de fick mer att äta.

Det är svårt att avgöra via dessa undersökningar vad som ger bäst tillväxt, men gruppbox tenderar till att vara lite bättre ur tillväxtsynpunkt. Varm eller kall inhysning är mera osäkert om vad som är bäst, man får se till de förutsättningar man har på den egna gården.

/Ventorp, SLU

Under första levnadsmånaden har kalven ett behov på minst 10 MJ/dag vilket motsvarar ca 5 liter helmjölk. Studier har visat att kalvar dricker betydligt mer än så. En dansk undersökning visade att kalvar som utfodrades efter dricklust under 6 veckor i genomsnitt drack 8,5 kilo/dag. När kalvar går hos amkor är det svårt att veta hur mycket kalven får i sig, men uppskattningsvis är det ca 8,5-11,5 liter/dag.

/Ventorp, SLU

Den vanligaste orsaken till kalvdödlighet visades i en delstudie i det så kallade kvigprojektet vara lunginflammation och dödligheten var högst under den första levnadsveckan. Hos de yngsta kalvarna var även diarré en av de vanligare dödsorsakerna. Det fanns en indikation på att dödligheten hos unga kalvar var lägre i besättningar som hade sina kalvar i mindre gruppboxar och utfodring med hink jämfört med besättningar som hade storboxar och automatisk utfodring eller ensamboxar. I projektet såg man också att större besättningar hade högre dödlighet.

/Svensson, 2006, SLU

Småkalvar bör så tidigt som möjligt ha tillgång till vatten. En kalv som väger ca 50 kilo har ett vattenbehov på ca 5-6 liter per dygn. Den vätskemängd de får i sig genom mjölken blir snart otillräcklig. Kalvar som har tillgång till vatten börjar tidigare äta grov- och kraftfoder. Man ska inte ge vatten genom att späda ut mjölken, eftersom detta försvårar förmågan att koagulera mjölken i löpmagen.

/Ventorp, SLU